«

»

SPANIEN: Valencia upp i serieledning

Efter en remarkabelt bra inledning på säsongen har Valencia rest sig ur askan från fjolårets besvikelse och huserar nu på en första plats, med lika många poäng som Sevilla och Barcelona. Med en relativt ny trupp har tränaren Nuno Espirito Santo öppnat upp på bästa möjliga sätt, senast med en 3-0 seger över Cordoba.

Fjolåret slutade med besvikelse för Valencia. En oinspirerad åttonde plats var resultatet. De hade då en väldigt nykomponerad trupp, som på nytt har fått se spelare gå och komma. Årets satsning ser en föryngring i truppen och de spelar hittills bättre än på länge. 20-årige Ruben Vezo har imponerat jämte ledaren i försvaret Nicolas Otamendi. Jose Gaya som endast är 19 år har startat varje match på vänsterbackspositionen. Notera även att Andre Gomes, på lån från Benfica, är blott 21 år men har startat varje match, bredvid mer erfarna kuggar som Javi Fuego och Dani Parejo på mittfältet. Den kanske mest intressanta spelaren av alla är den egna talangen, Paco Alcacer, som är hela Spaniens favorittalang nu. Han har gjort 4 mål på de inledande 5 matcherna i ligan, flankerad av de vindsnabba yttrarna Rodrigo Moreno och Pablo Piatti eller Sofiane Feghouli.

Ett decenium av ekonomiskt mörker

Nou Mestalla stadium - Valencia

Byggnationen av Nou Mestalla pågår inte för tillfället.

Utan att gå in i för mycket detalj kan Valencias nedgång förklaras med hjälp av den ekonomiska krisen i Spanien. De flesta klubbar, företag, individer och allt däremellan drabbades hårt. Krisen slog som hårdast i Spanien år 2006. Mitt i virvelvinden stod där Juan Bautista Soler, ordförande mellan 2004 och 2008 i Valencia, med en förvittrad plånbok i hand och konstaterade att hans drömmar om en ny arena, döpt Nou Mestalla, inte gick att slutföra. Med över 400 miljoner euro i skulder. Där står nu ett skelett som väntar på att få återupplivas.

Det som gjorde att Valencia fortfarande kunde hålla sig över ytan var egentligen deras skicklighet när det gällde att hitta fynd och potential för att sedan sälja vidare. De kunde inte längre bygga ett konkurrerande lag, slaget om ligan var över, slaget om överlevnad hade börjat. Stjärnorna som försvann avlöste varandra. Säsongen 2010/2011 sålde de David Silva, David Villa och ett par andra spelare för totalt 74,23 miljoner pund, samtidigt som de köpte spelare för 49,72 miljoner pund. Året därpå sålde de Juan Mata för ca 29 miljoner pund vilket finansierade hela deras marknad, de gick egentligen plus-minus-noll. Säsongerna därpå tjänade de först 6 miljoner pund och sedan 13 miljoner pund.

Smarta investeringar i spelarmarknaden, där de köpt billigt, utvecklat och sedan sålt dyrt, har gjort att de har hållit sig flytande. Till exempel Jeremy Mathieu som såldes till Barcelona inför den här säsongen för 17,6 miljoner pund kom helt gratis till klubben. Det är egentligen ett under att de sommar efter sommar lyckas sälja för så stora summor, att de lyckas utveckla spelare så pass mycket att de blir stjärnor i andra klubbar trots en ekonomisk omöjlighet är beundransvärt.

Molnen har börjat skingra och de dystra minerna har blivit hoppfulla, för i sommar tog biljonären Peter Lim från Singapore över klubben. Investeringarna är på väg och förhoppningsvis kan skelettet som är Nou Mestalla någon gång ta fart och markera begynnelsen av en ny, hoppfull era för den spanska klubben.

En starkt lysande framtid

Som jag var inne på tidigare så har de byggt truppen på ungdomlig entusiasm vilket bådar gott inför framtiden, speciellt då de redan nu spelar väldigt bra. Genomsnittsåldern på försäljningarna den här säsongen är 26,6 år och inköpen 23,8.

Laguppställningen borta mot Getafe 22/9.

Laguppställningen borta mot Getafe 22/9.

Grafiken till höger visar hur Valencia ställde upp borta mot Getafe. Matchen vann de med 0-3 efter mål av Alcacer, Rodrigo och Gomes. Spelet bygger mycket på att yttrarna ska bryta sig inåt i banan och kombinera med de centrala mittfältarna som försöker att ta sig in i straffområdet när tillfälle ges. Ofta kommer den i djupet till den snabbe Alcacer också. Det är ett dynamiskt spel där det gäller att ha rätt spelartyper, en sådan som Andre Gomes är perfekt för det här systemet då han jobbar åt bägge riktningar med enorma lungor. Det blir ännu mer intressant att se hur laget formeras när Alvaro Negredo kommer tillbaka från skada. Systemet bör vara densamma, frågan är om Alcacer helt enkelt får flytta på sig till vänster så att Negredo kan spela centralt. Alcacers målskytte kommer att bli lidande, men det kanske gynnar laget.

Helt klart är att framtiden är ljusare än på många, många år. Får den här truppen spela tillsammans ett par år utan att bli sönderköpta har de möjligheten att återvända till fornstora dagar. Men ännu har arbetet bara börjat, att husera på första platsen i la liga är ingenting de kommer att göra efter 38 omgångar. Förhoppningsvis är de inte långt därifrån, för ligan är inte riktigt densamma utan Valencia där uppe.

 

About the author

Hayri Dündar

Skribent på Elvameter.

3 pings

  1. Framtidens erövrare del 4: José Luis Gayá - Elvameter

    […] som vi har nämnt tidigare, har en fantastisk satsning på gång med en rad unga talanger. Vänsterbackspositionen verkar de […]

  2. Spanien: Sevilla i topp för att stanna? - Elvameter

    […] som hade stannat längst på sin post i över 40 år. Tränare i Valencia överlever inte länge. Mitt i en finansiell kris som drabbade klubben försökte en desperat Unai Emery stå där som ett fyrtorn i stormen. Spelare […]

  3. En historia: Valencias guldperiod - Elvameter

    […] med ett par spelarförluster lade grunden till den mörka tiden som kom att prägla klubben i ett årtionde framöver. Trots mörkret fanns det ljusglimtar, främst i storspelarna som valde att dedicera sin framtid […]

%d bloggers like this: